Den blå pinnen i plocke pinn
plockas bort så enkelt

Däcken spinner
kör trots frost
motorcykelns däck
greppar trotsigt tag i asfalten
som om de
hullingar hade
likt en Timmerman

För vart hjärtslag fyller blodet
på, rädsla i kroppen
dörrar o trappor är fällor blott
Gå in,
apparaten surrar och spottar ut
blå stenciler

Väskan hänger stolt på axeln
med sin egen innebörd
i kemisalen rumsterar The Big Bang
rummets oordning
förmår inte ens väggens
periodiska system, bringa ordning på

Söker som en tiggare en plats i rummet
magen förblir i dubbelknut
ögon stirrar med ett osynligt flöde
talapparaten har bleknat bort
stumma, dumma jag

Försöker göra ljud
ljudlöst som i en berggrund
kyss mig frisk