Tvprogram, världens barn

Ordlös mun, stel kropp
bara ögon
ögonens eget språk

klarare än ord

ögonens djupa budskap
sa, nå mig med dina känslor
öppna mitt hjärta
så att min sorg kan släppas ut och
utblandas med blå luft


...............

Jag har sett det tidigare
bara en repris
t o m erfarit detsamma i små tider
blicken, som ändrar livets innehåll
blicken som kan
få
vilken
vilken människa som helst att gråta sig tom
tom på glädje, sorg
tom på alla känslor

Vill vara ditt vittne
och inte bara ditt
alla barns
men har inte omfång nog
i resurser, fysiska
t o m tankarna

Slutar i ett stup av sorg

Jag är ditt vittne

Det är inte
Den runda kantlösa
egoismen som får mig
att andlöst utan uppehåll
prata förbi dig

Det är inte
Fostervattnets prägling
Som skapat ouppmärksamheten

Gör att ditt tal från dig
Inte uppfattas

Ser dig i spegeln
Min krakelerade  världsbild
Helas
Och alla oförbätterliga
Blir till intet

Börjar om och lyssnar
Jasså, är det så,
Frågar jag kärleksfullt

Inte fnissar vi
Oskuldsfullt
Vi säger
Det här blir bra

Otidsenligt

När ovärdiga tankar tar sig genom din barriär
om avund mäktar
om dina rop på rättvisa
bara blir en utandning
utan eko i rymden
andas
och låt dig omvändas att tro på det enkla

allt jag gör är enkelt

Jag odlar
purjolök
och är stolt över det                                     purjolöken är ingen sybol
                                                                    bara en grön sak som förtvivlat
                                                                    försöker växa upp från  myllan


precis som jag                                                  i förtvivlan
omhuldat pojken                                              vår tömda jord, älskade klot
som lutade sig mot
min febersjuka flicka
stolt över det

jag är stolt över
att ta oduglingar, alla utanför
i försvar                                                          somliga föds med vingar
men å andra sidan föjljer                                  osynliga
jag lagen till punkt och pricka
stolt

Jag fångar en sprattlande virvlande                   i lättsamheten
insekt inne                                                        är inget enkelt

insekt inomhus
bär jag ut den till naturen
i glasklar rädsla
stolt

En slags olle över alla

Mina sinnen förbrukades
för långt, länge sedan
blev förbrukade av
röda stickspår
somligt i fnittrig anda
annat i ledsnad

en dörr, bakom dörrar

finns bara tomhet
skapad av
saknad mottagarbevis

en dörr döljer bara avskyvärdhet
nycklar
till personligheten
personligheten som deformerades
av röda stickspår

mitt jags barn som i
raden av fina flickor
hade
ögon som visade personlighet
utöver stark
munterhet som avspeglades i ögonen
(som aldrig riktigt utplånades)
beslöjades av
effektivt obehag
år på år, på år av
röda stickpår

somligt i fnittrig anda
annat i ledsnad

skåp och dörrar bakom
dess dörrar finns ingenting
inget att se
inget att höra
inget att känna
tomt

Luft

Jorden må äras
vattenet ska hyllas
men

i alla val väljer jag luft

luft att andas

luft att sväva på

luft att omfamnas av

luft att helas av

luft att färgas av

luft för lufts skull

luft att förflyttas med

luft för lufts lätthet

luft för dess sammansättnings skull
luft att kylas av med
luft att värmas med
luft
att
dela mina dagar och min luft
med mina barn.

Kall utandning omdanar ångestens hetta

Till ett lugn

En vanlig dag

Hej!

Sommaren är nog här för att stanna, och man kan bara hoppas på fint väder med sol och värme och svalkande regn. Skolavslutningen närmar sig. Jag försöker, om än med tafatta försök, få Lisa till frisören. Men inte då. Även om Hanna, (Johanna) och mamma Eva följer med och lovar att hålla handen så inte då!

Jag håller på med min lilla odlingsyta, trädgård. Det är många småkryp i farten bland blommorna, så jag har blivit biten av något, och det är en stor röd irriterad fläck på armen. Usch. Annars är det fint med mig i alla fall. 

De har beställt biljetterna. Fin resa för Johanna, även om det inte är som förr. Inget är som förr, inte ens vi. 

Jag ser fram emot att dela Lisas examensdag med dig och  luncha med dig. Jag känner att du lyser igenom allt. Det ger mig stöd och glädje.

Ha det så fint, kramar från oss, Lisa och Eva