Din regnblöta, tunga rutiga kavaj
svävar luftburen genom rök, spökelikt
över sovandes
nattens mörker samlar tusende tankar
till en härva av drömmar

gener av blod

Dagens första tanke vrider sig ur drömmarna virrvarr
skapandes

jordens första morgon
leder mig som en blind
till verksamhet
försöker hålla avstånd
men tusen gener samsas till kärlek