Albarosen Gudhem
Hon stod vid fönstret
en liten bredvid
luftens vinddrag
blandade färger till ett konturlöst fladder
kärlekens vinddrag
från öppen dörr till fönster
från hjärta till hjärta
sammanfogade
kärleken... osynligt
ståtliga träd suddades till grönt
blått kom från den Väldiges himlavalv
färgernas virrvarr
snorde, snärjde dem känslomässigt
och kärleken
blev påtaglig
handen strök den lilles barnakind
Glädjen ska råda
i hjärtat och i dina lekar
ståtliga, vinddrivna träd ska visa dig vägar till glädje
och sann kärlek