till Fader vår

Upphöjt, stadigt
står den enfödde
mäktig med ett välkomnande
men ni utelämnades
trots det
till massans okontrollerade känslor
ilska, vrede och hat

många år för sent
årtionden
men driven av orolig
moderskärlek
lämnar mig ingen ro
med er värld i mitt sinne

inget kan återvända
evigt i evigheten

allt fortsätter i en massiv rörelse
med solen
till solen mot solen
i evigheten återförenas vi



have a heart

Min

Rosen New Dawn


Ett t blekgult solmynt bränner handen
solklotet bränner disgula strålar mot pupiller
en slöja disgrå himmel lindrar
och
jorden lagrar himlens blått
i blanka pölar

lojalitet, förflyttas inte omkring
kommer inte i svaj av ett ljussken
karvat in i urberg, en ärrvävnad av lojalitet

lojalitet,
orubbligt konkret som urberget självt
stolar placerade på
platser som förutbestämts

någon sekunds svaghet
när jag talar dig förbi
kan lojaliteten i sken
sekundsnabbbt skifta en nyans blått
men aldrig mer än att vägar finns
Tillbaka

Austinrosen WildEve